Åtgärdsprogrammet (ÅP): Genomförande, Utvärdering och Övergångar
Genomförande och Uppföljning Delaktighet för Vårdnadshavare: Datum för när båda vårdnadshavarna har fått del av ÅP ska dokumenteras. Vid delad vårdnad är det av största vikt att båda är fullt delaktiga genom hela utrednings- och beslutsprocessen. Informera alla involverade: Det är viktigt att ha rutiner för att säkerställa att alla involverade får information om beslutet […]
Åtgärdsprogrammet (ÅP) i Praktiken: Åtgärder, Ansvar och Ingripande Stöd
Koppling mellan Behov och Åtgärder När åtgärderna skrivs in i ÅP är det viktigt att de har en tydlig koppling till elevens behov. För att säkerställa detta kan man använda numrering (A, B, C) så att behov A besvaras av åtgärd A. Detta underlättar utvärderingen och säkerställer att alla beslutade åtgärder faktiskt genomförs och utvärderas. […]
Åtgärdsprogrammet (ÅP): Det Särskilda Stödet och Utvärdering
Åtgärdsprogrammet (ÅP) representerar det fjärde och mest ingripande steget i vad som kan kallas Tillgänglighetstrappan. Vissa elever behöver ett mer ingripande, omfattande eller varaktigt stöd för att deras lärande och skolsituation ska bli tillgänglig. ÅP är ett formellt beslut som dokumenterar detta särskilda stöd. Upprättande av Åtgärdsprogram Att upprätta ett ÅP kräver noggrannhet, både etiskt […]
Individnivå och tidigare insatser
När vi har gått igenom skol- och gruppfaktorer är det dags att fokusera på individnivån. Här handlar det om att beskriva elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Detta är en central del av utredningen eftersom det ger en tydlig bild av var eleven befinner sig, vilka styrkor som finns och vilka svårigheter som påverkar måluppfyllelsen. […]
Skol- och gruppfaktorer i utredning av särskilt stöd
När en utredning om särskilt stöd genomförs är det viktigt att kartlägga de faktorer på skol- och gruppnivå som påverkar eleven. Här sker ofta missförstånd: många tror att det handlar om att ge en generell beskrivning av skolan – exempelvis skolform, antal elever eller parallellklasser. Men i själva verket är syftet att belysa just de […]
Extraanpassningar i praktiken – exempel med Ariel
När elever inte kommer igång efter genomgångar Många lärare känner igen situationen: en elev sitter passiv efter en genomgång och verkar osäker på vad som ska göras. Detta kan vara ett tecken på att eleven har svårt att ta in information i gruppsituationer. Sådana svårigheter påverkar både arbetsstart och lärande, och kräver ofta extraanpassningar. Ett […]
Extraanpassningar i skolan – en viktig del av tillgänglig undervisning
Vad är extraanpassningar? Extraanpassningar är den första nivån av individinriktade stödinsatser enligt skollagen. De är insatser som ska kunna genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare och annan pedagogisk personal. Syftet är att ge elever det stöd de behöver för att nå minst kunskapskravet E, eller motsvarande utvecklingsmål i förskoleklass och fritidshem. Extraanpassningar […]
Generella förmågor och generella gruppanpassningar i undervisningen
Bakgrund – oron kring läroplanen 2011 När den reviderade läroplanen för grundskolan (Lgr11) infördes uttryckte många lärare oro. Det centrala innehållet upplevdes omfattande och kunskapskraven svårtolkade. Frågan väcktes: skulle fler elever riskera att inte nå målen? För att förstå situationen gjordes en genomgång av kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9 – och senare även […]
Kompensera, differentiera & variera undervisningen – nycklar till en tillgänglig lärmiljö
Ett kompensatoriskt uppdrag i skolan Svenska skolans styrdokument är tydliga: lärare har inte bara rätt utan också ett uppdrag att kompensera för skillnader i elevers förutsättningar. Det handlar om att motverka konsekvenser av funktionsnedsättningar, olikheter i hemsituation och bakgrund. Det kompensatoriska uppdraget gäller hela vägen från grundskola till gymnasieskola och genomsyrar alla lärmiljöer. Att kompensera […]
KASAM i skolan – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
Vad är KASAM? KASAM står för känsla av sammanhang och är ett salutogent perspektiv utvecklat av sociologen Aaron Antonovsky. Istället för att fokusera på varför människor blir sjuka, undersökte han varför människor mår bra, blomstrar och kan hantera livets utmaningar. För att känna KASAM behöver tre delar finnas på plats: Begriplighet – Vad? Eleven förstår […]