Vad är KASAM?
KASAM står för känsla av sammanhang och är ett salutogent perspektiv utvecklat av
sociologen Aaron Antonovsky. Istället för att fokusera på varför människor blir sjuka,
undersökte han varför människor mår bra, blomstrar och kan hantera livets utmaningar.
För att känna KASAM behöver tre delar finnas på plats:
- Begriplighet – Vad?
Eleven förstår situationen och kan förutse vad som ska hända. - Hanterbarhet – Hur?
Eleven känner att uppgifter och utmaningar går att klara av, gärna med stöd vid
behov. - Meningsfullhet – Varför? Eleven upplever att uppgifterna är motiverande, delaktighet möjlig och målet tydligt.
När dessa tre delar finns skapas trygghet, motivation och bättre förutsättningar för lärande.
KASAM i klassrummet
För många elever är KASAM helt avgörande för att skoldagen ska fungera. De behöver
tydliga svar på frågor som:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Vem ska jag arbeta med?
- Hur länge ska jag hålla på?
- Vad händer sen?
När undervisningen görs begriplig sparar eleverna energi och kan lägga fokus på själva
lärandet istället för att oroa sig för situationen.
Begriplighet – vad?
Begripligheten skapas genom stödstrukturer. Det kan vara visuella scheman, fasta platser i
klassrummet eller tydliga instruktioner. Ju mer förutsägbart, desto mer energi kan eleverna
lägga på uppgifterna.
Hanterbarhet – hur?
Hanterbarhet handlar om strategier och känslan av kontroll. Elever behöver känna att de
kan klara uppgifterna, och att stöd finns om de behöver det. När uppgifter känns ohanterliga
är det vanligt att elever undviker dem – därför är anpassning och stöd avgörande.
Meningsfullhet – varför?
Motivation är en nyckel. När elever ser syftet med en uppgift och förstår hur den kan
användas i verkligheten ökar engagemanget. Att ge elever delaktighet och ansvar stärker
känslan av att arbetet är meningsfullt.
KASAM som analysverktyg
KASAM kan också användas för att analysera svårigheter i relationer mellan skola, elev och
vårdnadshavare:
- Är situationen begriplig?
- Känns den hanterbar?
- Upplevs den meningsfull?
Genom att ställa dessa frågor kan pedagoger och elevhälsa identifiera vad som behöver
justeras för att samarbetet eller lärandet ska fungera bättre.
Praktiska exempel i skolan
- Tydliga frågor på väggen: Många skolor sätter upp de tre grundfrågorna Vad, Hur,
Varför, När i alla klassrum för att öka förutsägbarheten. - Automatisering: Precis som vi automatiserar vardagliga saker (t.ex. tandborstning)
behöver eleverna få rutiner i skolan för att spara energi. Ju mer automatiserat, desto
mer energi kan läggas på lärande. - Balans mellan krav och kontroll: När kraven är höga men kontrollen låg uppstår
stress. När kraven matchas med strategier och stöd kan eleverna utvecklas utan att
tappa motivation.
Sammanfattning
KASAM är ett kraftfullt perspektiv för att skapa tillgängliga och hälsofrämjande lärmiljöer.
När undervisningen är begriplig, hanterbar och meningsfull kan eleverna fokusera på lärandet
istället för att slösa energi på osäkerhet. Det gynnar inte bara elever med särskilda behov –
utan alla elever i klassrummet.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad betyder KASAM?
KASAM står för känsla av sammanhang och består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet
och meningsfullhet.
Varför är KASAM viktigt i skolan?
KASAM hjälper elever att förstå vad som händer, känna att de klarar av situationer och
uppleva undervisningen som meningsfull – vilket stärker motivation och lärande.
Hur kan man öka begripligheten i klassrummet?
Genom tydliga scheman, fasta rutiner, visuella stöd och klara instruktioner.
Vad händer om elever saknar KASAM?
De kan bli stressade, utåtagerande eller dra sig undan. Utan begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet tar osäkerheten för mycket energi från lärandet.
Kan KASAM användas i samarbetet med vårdnadshavare?
Ja, KASAM är även ett analysverktyg för att förstå varför kommunikation eller samarbete
inte fungerar.