Vad är extraanpassningar?
Extraanpassningar är den första nivån av individinriktade stödinsatser enligt skollagen. De
är insatser som ska kunna genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare
och annan pedagogisk personal.
Syftet är att ge elever det stöd de behöver för att nå minst kunskapskravet E, eller
motsvarande utvecklingsmål i förskoleklass och fritidshem. Extraanpassningar är alltså inte
något ”extra utanför undervisningen” – utan en naturlig del av lärarens uppdrag.
Skillnaden mellan ledning och stimulans och extraanpassningar
En vanlig utmaning i skolor är att skilja mellan generella gruppanpassningar (ledning och
stimulans) och extraanpassningar.
- Ledning och stimulans riktar sig till hela gruppen. Exempel: läraren använder
bildstöd vid genomgångar. - Extraanpassning riktar sig till en specifik elev. Exempel: en elev får en individuell
steg-för-steg-instruktion, repetition eller särskilda bilder för att förstå uppgiften.
Ju mer skolan arbetar hälsofrämjande och inkluderande på gruppnivå, desto färre elever blir i
behov av individuella extraanpassningar.
Exempel på extraanpassningar
Enligt Skolverkets allmänna råd kan extraanpassningar handla om:
- Särskilda scheman – visuella, förenklade eller översatta till modersmål.
- Extra tydliga instruktioner – muntligt, skriftligt, med bildstöd eller tecken som stöd.
- Stöd att komma igång – påminnelser, strukturstöd eller individuell start.
- Textstöd – exempelvis via talsyntes, lättläst svenska eller digitala verktyg.
- Träning av regler och rutiner – för att stärka automatisering.
- Stöd i samspel – exempelvis sociala berättelser eller rollspel.
- Extra färdighetsträning – under en kortare tid med specialpedagog eller resurs.
- Särskilda läromedel eller digital teknik – anpassade programvaror eller verktyg.
Viktigt är att extraanpassningar är tidsbegränsade och kan förändras utifrån elevens behov.
När ska extraanpassningar sättas in?
Extraanpassningar ska sättas in skyndsamt så snart skolan uppmärksammar att en elev
riskerar att inte nå målen. Initiativet kan komma från lärare, elev eller vårdnadshavare.
Även om eleven för stunden når kunskapskraven, men visar tecken på svårigheter (t.ex.
begynnande frånvaro eller koncentrationsproblem), ska skolan agera förebyggande.
Elevens rätt att vara delaktig
Barnkonventionen som lag förstärker elevens rätt att få komma till tals. Eleven ska få
beskriva vad som är svårt, vad som fungerar och vilka stöd som upplevs hjälpsamma. För
yngre eller omyndiga elever sker dialogen tillsammans med vårdnadshavare.
Dokumentation av extraanpassningar
- I årskurs 1–5 ska extraanpassningar dokumenteras i den individuella
utvecklingsplanen (IUP). - I årskurser med betygsättning och i förskoleklass kan rektor besluta om
dokumentation. - Skolverket rekommenderar enkel dokumentation så att insatser inte glöms bort och
kan följas upp.
Rektor är ytterst ansvarig för att ha överblick över skolans extraanpassningar och se till att de
systematiskt följs upp och utvärderas.
Vad kännetecknar skolor där extraanpassningar fungerar väl?
Skolinspektionen genomförde 2016 en granskning på 14 skolor. Även om resultaten inte är
helt generaliserbara, pekade de på framgångsfaktorer:
- Tid avsatt för lärarsamverkan.
- Att skolorna tog tillvara elevhälsans kompetens.
- Delaktighet från elever och vårdnadshavare vid planering och uppföljning.
- Tydliga rutiner för dokumentation och utvärdering.
- Lärarna var flexibla och förändrade arbetssätt utifrån elevens behov.
- Ett helhetstänk med en tydlig styrkedja och stödkedja.
Sammanfattning
Extraanpassningar är en central del i skolans kompensatoriska uppdrag. De ska ges snabbt,
utvärderas regelbundet och utformas i nära dialog med elev och vårdnadshavare. När skolor
arbetar systematiskt och inkluderande kan fler elever lyckas nå sina mål – och lärmiljön blir
bättre för alla.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan extraanpassningar och särskilt stöd?
Extraanpassningar är mindre, individuella stödinsatser som görs inom ramen för ordinarie
undervisning. Särskilt stöd är mer omfattande insatser som beslutas av rektor och kräver en
åtgärdsplan.
När ska extraanpassningar sättas in?
Så snart en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, eller om det finns faktorer som på sikt
kan försvåra elevens måluppfyllelse.
Måste extraanpassningar dokumenteras?
Ja, i årskurs 1–5 ska de dokumenteras i IUP. I övriga årskurser kan rektor besluta om
dokumentation.
Vem ansvarar för extraanpassningar?
Läraren genomför insatserna, men rektor har det yttersta ansvaret för att de planeras,
dokumenteras och följs upp.
Kan digitala verktyg räknas som extraanpassningar?
Ja, beroende på skolans beslut. Om alla elever får digitala verktyg är det ledning och
stimulans. Om enbart vissa får det för att kompensera svårigheter är det extraanpassningar.