Struktur är A och O för verksamheten i klassrummet. Denna grundläggande byggsten
skapar inte bara studiero utan är också den främsta källan till trygghet för eleverna. När
undervisningen har en god struktur, känner eleverna sig respekterade, accepterade,
inkluderade och omtyckta. En lugn skolmiljö är ett grundläggande mål, där eleverna upplever
att de får den kunskapsmässiga hjälp och det individuella stöd de behöver.
Målsättningen är att uppnå en hög grad av trygghet, tillit, vänlighet och vänskap. Eleverna
ska känna att de tillhör gruppen, men också att de får vara sig själva. Denna känsla är ett
kvitto på framgång; den innebär att eleverna vågar uttrycka sina åsikter fritt, utan rädsla för
grupptryck eller kamraternas reaktioner.
Regler med Legitimitet: När Eleven Förstår Varför
Regler är, enkelt uttryckt, synliggjorda normer. De är officiella riktlinjer som ger form åt de
annars oskrivna lagarna i klassrummet. Det är avgörande att dessa regler har legitimitet. För
att eleverna ska följa en regel måste de förstå varför den finns och känna att den är
meningsfull.
- Delaktighet är Nyckeln: Den bästa metoden för att uppnå hög legitimitet är att
involvera eleverna i regelskapandet. Elever har många kloka synpunkter och åsikter.
Att låta dem delta i smågruppsdiskussioner (två och två eller tre och tre) och sedan
föra upp förslagen till en högre nivå, leder ofta till bättre idéer och starkare
förankring. - Inte Allt är Förhandlingsbart: Det är viktigt att vara medveten om att allt inte är
förhandlingsbart. Det finns lagar, skolans ordningsregler och juridiska bestämmelser
som läraren måste förhålla sig till.
Regler som man har kommit överens om kan dock visa sig vara oändamålsenliga över tid.
Läraren måste därför vara beredd att revidera och ändra på dem om de inte fungerar.
Från Förbud till Påbud: Formuleringens Betydelse
För att reglerna ska vara lätta att följa och ha en positiv inverkan, är formuleringen viktig:
- Påbud framför Förbud: Man ska formulera reglerna som påbud i stället för förbud
(”Så här ska du göra” istället för ”Så här ska man inte göra”). Detta uppmuntrar till en
positiv handling. Exempel:
○ Påbud: Försök förklara ditt svar.
○ Förbud: Gissa inte bara. - Specifika och Tydliga: Undvik allmänna honnörsord som ”du ska vara en god
kamrat”. Försök istället vara specifik. - Syfte och Metod: Man måste klargöra syftet och metoden bakom reglerna (Varför
ska alla räcka upp handen? Varför ska vi lyssna på varandra?). Förstår man det i
ryggmärgen är chansen större att man följer reglerna.
Hantera Regelbrott: Konsekvenser istället för Bestraffning
När elever har varit med och skapat reglerna måste de också diskutera vad som ska hända
vid regelbrott. Detta skapar en överenskommelse mellan lärare och elever om vilka
konsekvenserna blir om man bryter mot reglerna.
Idag talar man om konsekvenser istället för bestraffning. Målet är att konsekvensen ska vara
logiskt kopplad till regelbrottet och att undvika tomma hot eller fastlåsande i prestige.
- Exempel på Konsekvenser:
○ Om regeln är att allt skräp ska kastas i papperskorgen kan konsekvensen vara
att den som skräpar ner plockar upp skräpet på marken.
○ Om en elev kommer sent till lektionen (vilket man har kommit överens om är
viktigt), får eleven själv ta ansvaret för den information eller de missade grejer
som har sagts i början.
Det handlar om att signalera ”är det schysst att göra så här?” och att eleverna gemensamt
förstår vad som händer om man bryter mot reglerna.
Tillrättavisning och Korrigering
När ett regelbrott sker måste läraren hantera situationen professionellt. Intervention i tid är
viktigt för att stoppa olämpligt beteende innan det eskalerar.
- Signalera Lugn: Vid en tillrättavisning ska man signalera eget lugn med ett tydligt
kroppsspråk (hålla händerna nere, axlarna avslappnade) och ett vänligt men bestämt
tonläge. Man ska vara medveten om att ilska eller aggression lätt överförs till
eleverna, vilket kan skapa en negativ spiral. - Korrigera Enskilt: För att undvika att eleven känner sig förödmjukad inför klassen,
är det i princip alltid bäst att ta ett samtal med eleven efter lektionen. Då kan man
erbjuda stöd eller en pratstund istället för att skälla och tjata, vilket är ett vanligt men
ineffektivt korrigeringssätt. - Feedforward: Vid tillrättavisning bör man ange ett tydligt alternativt beteende
genom påbud (”Sådär ska du göra istället”). Man ska också vara medveten om att ta
bort elevens känsla av skam, då det annars kan leda till att eleven blir ännu mer
uppstudsig för att hävda sig inför kamraterna.
Främja Studiero: Välplanerade Lektioner och Frågekultur
Den dyrbara lektionstiden måste användas effektivt (time on task). Detta bygger på att
läraren har välplanerade lektioner med smidiga övergångar och rutiner.
- Uppmuntra Frågor: En av de viktigaste indikatorerna på en trygg klass är att
eleverna vågar fråga. Om ingen elev frågar behöver det inte betyda att
instruktionerna har gått fram; det kan betyda att det finns skadliga normer eller ett
otryggt klimat i klassen. Att uttryckligen säga att frågor är positiva (”plus i kanten”)
visar att läraren uppmuntrar intresse och engagemang. - Hålla Gruppen på Tå: För att alla ska vara aktiverade ska läraren cirkulera i
klassrummet för att följa arbetets gång och ställa frågor till vem som helst. En bra
metod är att ställa frågan före man säger namnet på eleven, så att alla kan vara
beredda på att få frågan. - Hitta Fokus: Vid allmän oro eller bristande studiero är det viktigt att snabbt föra
tillbaka fokus. Detta gäller även under grupparbeten, där läraren måste gå fram och
leda in eleverna på det arbete de ska göra.
Sammanfattning
En god struktur i klassrummet är synonymt med trygghet och studiero. Denna struktur
byggs genom att ge eleverna legitimitet i regelskapandet, där de förstår varför reglerna finns.
Läraren ska formulera regler som påbud (positiva handlingar) snarare än förbud och aktivt
arbeta med konsekvenser istället för bestraffning vid regelbrott. Slutligen maximeras
lärandet genom välplanerade lektioner och en medveten kultur där frågor uppmuntras och
eventuella störningar hanteras lugnt, konsekvent och enskilt efter lektionen, för att undvika
prestige och skam.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad innebär reglers ”legitimitet”? Att en regel har legitimitet innebär att eleverna förstår
meningen med den och varför den är viktig för klassens gemensamma bästa. Detta uppnås
bäst genom att eleverna får vara delaktiga i att skapa reglerna.
Varför är ”påbud” bättre än ”förbud” vid formulering av regler? Påbud är regler
formulerade som positiva uppmaningar (”Så här ska du göra”), medan förbud är negativa (”Så
här ska du inte göra”). Påbud uppmuntrar till positiv handling och är generellt mer
konstruktiva.
Vad är den bästa metoden för att tillrättavisa en elev som stör? Det bästa sättet är att ta
ett enskilt samtal med eleven efter lektionen. Detta undviker att eleven känner sig
förödmjukad inför klassen och sparar dyrbar lektionstid. Tillsägelsen bör ges med låg röst
och i lugn, saklig ton.
Hur vet jag om klassen har ett tryggt klimat? Ett av de starkaste tecknen på ett tryggt och
öppet klimat är att eleverna vågar ställa frågor. Om ingen elev frågar kan det vara ett
tecken på skadliga normer (som t.ex. att man inte vill visa svaghet) eller otrygghet, trots
tydliga instruktioner.
Vad menas med att hantera regelbrott med ”konsekvenser” istället för ”bestraffning”?
Det innebär att åtgärden ska vara logiskt kopplad till regelbrottet och fokuseras på att lära
eleven ett alternativt beteende (feedforward). Detta skiljer sig från bestraffning, som kan
vara t.ex. kvarsittning, vilket inte har någon direkt koppling till regelbrottet.