En av de viktigaste grundprinciperna inom kooperativt lärande är positivt ömsesidigt
beroende. Till skillnad från samarbetsfärdigheter, som eleverna tränar på direkt, är detta en
princip som lärare aktivt behöver planera för. Det handlar om att skapa uppgifter där eleverna
behöver varandra för att lyckas.
Vad innebär positivt ömsesidigt beroende?
Positivt ömsesidigt beroende betyder att eleverna inte kan lösa uppgiften på egen hand – de är
beroende av sina lärkompisar. Det kan skapas genom:
- Materialfördelning – bara en penna, en stencil eller en whiteboard ges ut.
- Gemensamma mål – uppgiften är klar först när båda i paret kan förklara eller lösa
problemet.
Till skillnad från individuell undervisning, där varje elev lyckas eller misslyckas själv, eller
tävlingsinriktad undervisning, där en elevs framgång kräver en annans misslyckande,
bygger det kooperativa klassrummet på samarbete och ömsesidigt beroende.
Forskning som stödjer principen
Forskare som Johnson & Johnson, Spencer Kagan och Jacobs har visat att lärandeprocesser
blir mer framgångsrika när eleverna behöver varandra för att nå målen. William betonar i sin
forskning att tävlingsinriktade upplägg riskerar att hämma lärande, medan samarbetsinriktade
skapar trygghet, motivation och djupare kunskap.
Struktur: Kloka pennan
Ett konkret sätt att skapa positivt ömsesidigt beroende är att använda strukturen Kloka
pennan. Den bygger på samma idé som ”Turas om”, men här sker samarbetet skriftligt.
Så fungerar det:
- Läraren förbereder materialet, t.ex. en whiteboard, en penna och ett sudd – endast ett
set för två elever. - Eleverna får tydliga roller: sekreterare (skriver) och berättare (förklarar hur
uppgiften ska lösas). - När berättaren förklarar en lösning skriver sekreteraren ner det. Efter en stund byter
de roller.
Exempel: På en matematiklektion kan uppgiften vara att lösa en division. Berättaren förklarar
steg för steg hur beräkningen görs, medan sekreteraren skriver ner lösningen. Därefter byter
de roller.
Sociala mål och språkstöd
Kloka pennan tränar inte bara matematiska eller ämnesmässiga kunskaper – den utvecklar
även sociala färdigheter. Eleverna kan få fraser som:
- ”Nu är det din tur.”
- ”Bra förklarat, tack.”
- ”Kan du förtydliga det?”
Genom att tillhandahålla språkstöd blir det lättare för eleverna att lyckas med interaktionen.
Reflektion och vidareutveckling
Lärare uppmuntras att reflektera över vilka uppgifter som redan används i klassrummet och
fundera på hur de kan omformas för att skapa ett ömsesidigt beroende. Det kan handla om att
omvandla en individuell uppgift till en gemensam, eller att göra en tävlingsinriktad aktivitet
mer samarbetsinriktad.
FAQ – Vanliga frågor om positivt ömsesidigt beroende
Vad skiljer positivt från negativt beroende?
Positivt beroende innebär att eleverna lyckas tillsammans, medan negativt beroende innebär
att en elevs framgång kräver en annans misslyckande.
Kan Kloka pennan användas i andra ämnen än matematik?
Ja, strukturen kan användas i alla ämnen där skriftliga uppgifter förekommer, exempelvis i
språk, NO eller SO.
Varför ska endast en penna delas ut?
För att säkerställa beroendet mellan eleverna – båda måste bidra för att uppgiften ska lösas.