Var sitter grit i hjärnan?
Grit – kämparanda och uthållighet – har visat sig vara en avgörande faktor för framgång i
både utbildning och arbetsliv. Men var i hjärnan finns detta driv? Hjärnforskning pekar på att
grit inte främst hänger ihop med pannloben, som ansvarar för planering och problemlösning,
utan snarare med hjärnans belöningssystem.
Forskare som undersökte sexåriga barns hjärnor fann att nivåer av grit hängde ihop med
aktiviteten i striatum, särskilt i en del som kallas nucleus accumbens. Det är samma område
som reagerar på dopamin och styr vår motivation att arbeta mot långsiktiga mål.
Belöningssystemet och framtida mål
Forskning på råttor har visat att dopaminsystemet inte enbart ger en kick i stunden, utan gör
det möjligt att sikta mot ett attraktivt mål längre fram. Råttor som fick välja mellan en enkel,
mindre attraktiv matbit och en mer lockande men svårare att nå, valde den svåra vägen. Men
när dopaminsystemet blockerades valde de den enkla vägen.
Slutsatsen är att dopaminsystemet är avgörande för uthållighet: att kunna föreställa sig ett
framtida mål och drivas av det, även om vägen dit är krävande.
Tvillingstudier – genernas och miljöns roll
För att förstå grit djupare har forskare studerat mer än 4 000 brittiska tvillingar vid 16 års
ålder. Målet var att avgöra hur grit hänger ihop med personlighet och gener.
Två aspekter av grit
Studien delade upp grit i två dimensioner:
- Consistency of interest – att hålla fast vid samma intressen över tid.
- Perseverance – ihärdighet och förmåga att inte ge upp vid motgångar.
Resultaten visade att det främst är perseverance – ihärdigheten – som har starkast samband
med skolprestationer.
Samband med personlighet
Forskarna jämförde grit med de fem stora personlighetsdragen (Big Five): öppenhet,
samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Det starkaste sambandet fanns
mellan grit och samvetsgrannhet – alltså att vara noggrann, disciplinerad och plikttrogen.
Trots detta kunde grit, särskilt ihärdigheten, förklara vissa prestationer som inte helt kunde
förklaras med personlighetstesterna.
Är grit genetiskt?
Studien visade att:
- 25–40 % av variationen i grit och personlighetsdrag kan förklaras av genetik.
- Hemmiljö förklarade nästan ingenting.
- Den största delen förklarades av den individuella miljön – faktorer som vänner,
fritidsintressen, sjukdomar eller unika erfarenheter.
Detta innebär att grit formas både av våra gener och av unika erfarenheter i livet, snarare än
av familjens hemmiljö.
Varför är detta viktigt för skolan?
För skolpersonal innebär forskningen att:
- Grit är nära kopplat till samvetsgrannhet men kan bidra med något extra för att
förklara elevers prestationer. - Hemmiljön är inte ensam avgörande – skolans roll och de unika erfarenheter elever
får kan spela stor roll. - Insatser som stärker uthållighet och långsiktighet kan vara avgörande för att elever
ska utveckla sin potential.
Sammanfattning
Grit har en biologisk bas i hjärnans belöningssystem och formas delvis av våra gener. Men
lika viktigt är den individuella miljön – de erfarenheter som elever gör i sitt liv. För skolan
betyder det att grit inte bara är en medfödd egenskap, utan något som kan påverkas och
stärkas genom undervisning och stödjande miljöer.
Vanliga frågor (FAQ)
Var i hjärnan sitter grit?
Grit är kopplat till belöningssystemet i hjärnan, särskilt striatum och nucleus accumbens, som
styr motivation mot långsiktiga mål.
Är grit samma sak som samvetsgrannhet?
Nej, men de hänger ihop. Samvetsgrannhet och grit korrelerar, men grit – särskilt
uthålligheten – kan förklara prestationer som inte fullt ut täcks av personlighetstester.
Är grit ärftligt?
Delvis. Studier visar att cirka 25–40 % av variationen beror på gener, men en stor del
förklaras av unika individuella erfarenheter.
Påverkar hemmiljön grit?
Överraskande nog förklarar hemmiljön väldigt lite. Det är snarare den individuella miljön –
vänner, fritidsintressen och unika upplevelser – som spelar störst roll.
Kan grit tränas?
Ja, även om det finns en genetisk komponent kan uthållighet och kämparanda stärkas genom
undervisning, långsiktiga mål och övning i att hantera motgångar.