Att uppnå effektivitet och arbetsro i klassrummet kräver mer än goda relationer; det kräver
en genomtänkt struktur och ett medvetet arbete med normer. Dessa element är avgörande
för att skapa en förutsägbar och trygg miljö, vilket i sin tur driver lärande och utveckling. Att
etablera denna grund – eller Foundation – är ett konkret sätt att säkerställa att klassrummet
fungerar optimalt.
Normer: Klassrummets Osynliga Regler
Normer genomsyrar hela samhället och är nödvändiga för att det ska fungera. Även om vi
ofta inte är medvetna om dem, formar de vårt beteende. I skolmiljön har normerna särskilt
stor inverkan och kan delas in i två viktiga kategorier i relation till skolans målsättningar och
lärande:
- Främjande (Positiva) Normer: Dessa normer stöder skolans uppdrag. De skapar en
miljö där ansträngning, nyfikenhet och samarbete värderas högt. - Förhindrande (Negativa) Normer: Dessa motverkar skolans målsättningar. De kan
leda till oönskade beteendemönster och skadar hela verksamheten.
Som lärare är det nödvändigt att aktivt försöka påverka och styra normklimatet. Målet är att
skapa normer som skapar förutsägbarhet och trygghet i klassrummet, eftersom trygghet är
en grundförutsättning för att eleverna ska våga anstränga sig och lära.
Den Skadliga Anti-Plugg-Kulturen
Negativa elevnormer måste aktivt motverkas då de skapar en miljö som går stick i stäv med
lärandets mål. Det är viktigt att känna till de vanligaste negativa normerna:
- Synlighet till Varje Pris: En norm som säger att ”du ska ta plats, du ska synas och
höras”. Detta riskerar att tysta ner mer reflekterande och inåtvända elever. - Yttre Status: Normer som signalerar att ”många vänner ger status, har du inga vänner
är du ingenting”. Detta leder till hierarkier och otrygghet. - Anti-Plugg-Kultur: Den kanske mest skadliga normen, där elever ser ner på de som
pluggar. Forskaren Zimmerman har forskat på detta och identifierat det som en form
av manlighetsnormer bland killar i skolan, där engagemang i studier uppfattas som
negativt.
Dessa negativa normer är skadliga eftersom de bestraffar ansträngning och motivation, vilket
i slutändan leder till sämre studieresultat och en försämrad arbetsmiljö.
Regler och Rutiner: Trivselns Ramverk
Skolan har alltid ordningsregler, men i varje klass är det vanligt att man skapar mer
detaljerade trivselregler som är specifika för den egna gruppen. Dessa trivselregler måste
självklart bygga på skolans ordningsregler.
Det viktigaste steget i regelskapandet är att man utformar trivselreglerna tillsammans med
eleverna. När eleverna är med och skapar reglerna, skapas ett ägarskap som ger dem en
starkare motivation att följa och upprätthålla dem. Reglerna ska inte upplevas som påbud utan
som ett gemensamt åtagande för att skapa en fungerande lärmiljö.
Tydliga regler och rutiner är en del av den övergripande strukturen som, likt tidigare nämnt,
leder tillbaka till goda relationer. Lärarens instruktioner och trivselregler får högre
regelmotivation när grundrelationen är god.
Verktyg för Läraren: Analysera och Utveckla
Att skapa en positiv normkultur är ett kontinuerligt, proaktivt arbete som kräver analys. Du
kan reflektera över normerna i din egen klass:
- Normanalys: Hur skulle du vilja analysera normerna och beteendemönstren i din
grupp och klass?. Denna analys är utgångspunkten för förändring. - Identifiering: Vilka positiva och negativa normer finns i klassen just nu? Gräver man
lite hittar man nästan alltid negativa normer. - Motverka Negativt: Hur kan man aktivt motverka de negativa normerna (t.ex.
anti-plugg-kulturen)?. Detta kan innebära att man berömmer processen, uthålligheten
och de svåra frågorna, snarare än att bara hylla snabba, enkla framgångar. - Utveckla Positivt: Hur kan man utveckla och förstärka de positiva, främjande
normerna i klassen?.
Att aktivt arbeta med dessa frågor ger läraren de verktyg som krävs för att medvetet forma
klassrumskulturen mot en mer lärande- och utvecklingsinriktad miljö. Om det bara finns
positiva normer i klassen är det ett behagligt problem, men det är sällan fallet.
Sammanfattning
Arbetet med Foundation i klassrummet är en förutsättning för effektivt lärande. Det innebär
att läraren aktivt måste identifiera och motverka förhindrande normer som
anti-plugg-kultur, samtidigt som man främjar en kultur av trygghet och förutsägbarhet.
Genom att involvera eleverna i att utforma trivselregler skapar man ägarskap och stärker
elevernas motivation att följa strukturen. En tydlig och rättvis struktur i klassrummet fungerar
som den stabila grund på vilken goda relationer och framgångsrikt lärande kan byggas.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är skillnaden mellan främjande och förhindrande normer? Främjande normer är
positiva elevnormer som stödjer skolans målsättningar (t.ex. att vara hjälpsam och anstränga
sig). Förhindrande normer är negativa normer (som t.ex. anti-plugg-kultur) som aktivt
motverkar lärandet och skapar en skadlig miljö.
Varför är det viktigt att eleverna själva är med och skapar trivselreglerna? När eleverna
är delaktiga i att utforma trivselreglerna skapas ett starkt ägarskap till dem. Denna
delaktighet ökar motivationen att följa reglerna och upprätthålla strukturen i klassrummet,
eftersom reglerna upplevs som ett gemensamt åtagande.
Vad menas med anti-plugg-kultur och varför är den skadlig? Anti-plugg-kultur är en
negativ norm, identifierad av forskare som Zimmerman, där elever ser ner på dem som
pluggar hårt. Den är skadlig eftersom den motverkar det akademiska engagemanget och gör
att elever prioriterar social status framför ansträngning och lärande.
Hur skapar normer trygghet och förutsägbarhet i klassrummet? När normer och regler
är tydliga vet eleverna hur de ska bete sig och vad som förväntas av dem i olika situationer.
Denna förutsägbarhet minskar osäkerheten och skapar en trygg miljö där eleverna kan
fokusera sin energi på lärandet.
Hur hänger struktur och relationer ihop i klassrummet? God struktur och tydliga regler
är en grund för trygghet, vilket i sig är en del av ett starkt relationsbygge. Samtidigt får
instruktioner och regler en högre följsamhet och regelmotivation när eleverna har en god
relation till läraren.