Avslutningsfasen är kort men avgörande, då den binder ihop det genomförda arbetet och
direkt leder till nästa förberedelsefas. Vi har tränat på detta under hela kursen genom att
reflektera utifrån de tre F-en (Fakta, Känsla, Framåt).
Sammanfattning av Lektionen
För att ”dra ihop säcken” blickar vi tillbaka på lektionsmålen och synliggör dagens lärande
för eleverna. Detta handlar både om kunskapsinnehållet och de sociala målen som
introducerades i början av lektionen.
Reflektion: Avslutningen måste alltid inkludera en reflektion. Den kan vara kort och snabb
(som en tumme upp eller ett par ord) eller en längre, skriftlig reflektion. Det viktiga är att
den inte hoppas över. När eleverna lämnar klassrummet ska de vara medvetandegjorda om
vad de lärt sig.
Effektiv Avslutning och Utgång
Avslutningen får inte leda till en lång väntetid där vissa elever tar tid på sig att packa. Att
vänta in hela klassen sliter på relationer och tar onödig tid, särskilt för ämneslärare som
snabbt måste förbereda sig för nästa klass eller förflytta sig.
Lärresurser för Ihoppackning: För att lösa problemet med väntetid kan du använda de
kooperativa lärresurserna:
- Paransvar: Låt paret (eller gruppen) ha ett gemensamt mål att städa. När paret är
helt klart – och båda har fyllt sin roll (t.ex. en ställer upp stolar, en annan plockar
material) – får de gå. - Icke-verbalt bekräftelse: Du kan ge paret tillåtelse att lämna klassrummet genom en
Tyst Tumme Upp när du ser att de båda står redo bakom sina stolar och bordet är
rensat. - Färger/Roller: Använd färger eller roller (t.ex. i en slöjdsal) för att fördela
städansvaret snabbt.
Genom att låta eleverna ”sippra ut” i par (eller i små grupper) undviks trängsel och stress, och
du kan hålla din tidtabell.
Lärarens Formativa Utvärdering
När klassen har lämnat är ditt arbete inte slut. Nu är det dags att titta i ”spegeln” och
reflektera över lektionen. Detta är en stegvis återgång till förberedelsefasen.
Systematisk Utvärdering: Gå systematiskt igenom:
- Vad fungerade och varför?
- Vad fungerade inte? (Ofta organisatoriska eller sociala mål.)
Revidera Planeringen: Använd observationerna för att revidera din grovplanering för nästa
lektion. Har eleverna kunskaper du inte förväntade dig? Hoppa framåt! Finns det
kunskapsluckor? Backa! Ser du att ett socialt mål (t.ex. att lyssna på varandra) inte
fungerade? Planera en aktivitet i nästa lektion som specifikt stärker det målet. Se det inte
som ett misslyckande, utan som ett tillfälle att träna.
Relationellt Ledarskap: Att utvärdera lektionen och planera förbättringar är en del av det
relationella ledarskapet. Du kan synliggöra din observation för eleverna (t.ex. ”Idag gick
det inte så bra, men nästa gång ska vi träna på detta”). Genom att vara en ”guide on the
side” – och inte en ”sage on the stage” – fortsätter du att bygga trygghet och bidrar till en
ständig process av förbättring.
Vanliga frågor (FAQ)
Varför är reflektionen i slutet så viktig, även om jag har ont om tid? Reflektionen är
viktig för att medvetandegöra eleverna om deras lärande (kunskapsmässigt och socialt).
Även en snabb, icke-verbal reflektion (som tummen upp) säkerställer att de inte lämnar
klassrummet utan att tänka på vad de gjort.
Hur kan jag undvika den dåliga stämningen under ihoppackningen? Genom att
överlämna ansvaret för städningen till paret/gruppen. Låt dem veta att de får gå när båda är
klara med sina tilldelade uppgifter. Detta omvandlar väntetiden till en gemensam uppgift som
främjar samarbete och effektivitet.
Varför ska jag som lärare göra en systematisk utvärdering av lektionen? Den
systematiska utvärderingen gör ditt arbete formativt. Det är ditt sätt att titta i ”spegeln” för
att se vilka effekter undervisningen haft. Utan den vet du inte om du ska hoppa framåt, backa
bandet eller träna ett specifikt socialt mål i nästa lektion.