Vi fortsätter nu att utforska mindset genom den tredje centrala aspekten: hur elever tar emot
och använder feedback och hur de hanterar misslyckanden. Sättet vi ger feedback på kan
avgöra om en elev fastnar i en statisk tankebana eller utvecklar ett dynamiskt förhållningssätt
till lärande.
Aspekt 3: Feedback och Reaktion på Misslyckanden
Statiskt Mindset
En elev i ett statiskt mindset uppvisar en så kallad teflon-effekt – feedback rinner av och
ignoreras. Logiken är: om talang är fixerad, varför anstränga sig att lyssna på korrigeringar?
- Bortförklaringar: Eleven skyller ofta ifrån sig vid negativ feedback (”Jag hade ont i
huvudet,” ”Genomgången var rörig,” ”Du sa inte vad jag skulle göra”). Ansvaret läggs
utanför sig själv, vilket blockerar lärandet. - Omotivation vid misslyckande: Misslyckanden leder till omotivation. Eleven kanske
slänger provet utan att läsa feedbacken eller söker aktivt upp någon med sämre
resultat. Denna jämförelse aktiverar belöningssystemet, men på ett ohållbart sätt.
Dynamiskt Mindset
En dynamisk elev ser feedback och misslyckande som information och en möjlighet att gå
vidare. Hela lärprocessen är intressant, inte bara slutresultatet.
Farorna med Personfeedback
Forskning inom kognitiv neurovetenskap (bl.a. Alva Appelgren) visar att hur vi ger beröm
påverkar mindset starkt.
Att ge feedback på person (”Du är smart”) i stället för prestation (”Jag ser att du anstränger
dig”) har följande negativa effekter:
- Ökad Stress: Stressen ökar, motivationen sjunker och framstegen blir färre.
- Osäkerhet: Personfeedback aktiverar hjärnans område Cadatus. Detta område
aktiveras när man är osäker på om en handling kommer att leda till belöning.
Tolkningen blir en osäkerhet över ens egen förmåga – ”duger jag?”. - Kognitiv Avledning: Uppmärksamheten dras från själva uppgiften till frågan om ens
duglighet. All kognitiv kraft ska i stället ägnas åt uppgiften eller lärandet.
I Dwecks studier visade personer med statiskt mindset endast intresse för att få reda på om
de hade rätt eller fel (resultatet), men ignorerade information om varför svaret var rätt eller
hur de kunde utvecklas. Personer med dynamiskt mindset var däremot lika intresserade av
alla tre aspekterna.
Strategier för Dynamisk Feedback
För att flytta eleven från att leta efter ”kvitto på smarthet” till att omfamna lärprocessen:
- Döp det Statiska Mindsetet: Ge de automatiserade, dömande tankarna ett namn, till
exempel ”Bert Olof”. Detta avdramatiserar tankarna och gör dem lättare att bli
medveten om och diskutera (t.ex. ”Nu är det Bert Olof som pratar”). - Fokusera på Processen, Inte Slutresultatet: Undvik den otydliga frasen: ”Nu får du
anstränga dig mer till nästa gång.” Läraren vet inte om eleven redan ansträngt sig
maximalt, men kanske på fel sätt. - Behandla Misslyckanden som Ledtrådar: Se misslyckandet som en möjlighet till
diagnos. Fokusera på att undersöka läroprocessen: ”Låt oss titta på vad du har gjort
och fundera över vilka ledtrådar vi kan hitta för att du ska utvecklas till nästa gång.”
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är Teflon-effekten? Det är tendensen hos en elev i statiskt mindset att ignorera och låta
feedback ”rinna av” sig, eftersom de tror att deras talang är fixerad och att feedback därmed
är irrelevant.
Vad händer i hjärnan när man säger ”Du är smart”? Det aktiverar området Cadatus,
vilket skapar osäkerhet över den egna förmågan. Eleven börjar tvivla på om den kommer att
få belöning för sina handlingar och om den egentligen duger, vilket ökar stressen och drar
fokus från uppgiften.
Varför är det bättre att säga ”Jag ser att du har kämpat”? Detta är prestationsfeedback.
Det belönar insatsen, ansträngningen och processen, vilket är vad som bygger nya kopplingar
i hjärnan (Dynamiskt Mindset).
Hur hjälper det att döpa det statiska mindsetet? Många negativa tankar är
automatiserade och omedvetna. Genom att döpa tankemönstret (t.ex. Bert Olof) blir eleven
lättare medveten om när den negativa, dömande tanken dyker upp, vilket är första steget mot
att kunna utmana den.
Vad ska jag göra istället för att säga ”Du måste anstränga dig mer”? Fokusera på att
identifiera nästa steg i lärprocessen. Säg: ”Låt oss titta på din strategi – hur kan vi justera den
så att du får ett bättre resultat nästa gång?” Detta omvandlar misslyckandet till en analys av
strategin.