Detta avsnitt fortsätter att behandla Generation (G) i AGES-modellen och de elevaktiva
strategier som tvingar fram djupare inkodning. Fokus ligger på hur vi minns meningen av
information snarare än dess yta, och hur vi skapar mening där den saknas.
Minnet av Förståelse och Bakgrundskunskap
I likhet med att vi minns bilder (hur mamma ser ut) och ljud (mammas röst), minns vi också
mening.
Vi minns Förståelsen
När du försöker återberätta en text minns du sällan varje ord, utan snarare textens innebörd,
betydelse och din förståelse av innehållet. För att minnas stora mängder information (som
ett helt kapitel) är det en dålig strategi att ägna sig åt ytinlärning. Det är förståelsen vi minns.
Bakgrundskunskap är Avgörande
Att inhämta kunskap sker inte i ett vakuum. För att förstå och koda in ny information måste
den alltid kopplas till något vi redan kan (existerande minnesnätverk). Forskning har till och
med visat att ha bakgrundskunskap är viktigare för att lära sig nytt än om man är en stark
eller svag läsare. Om du får rubriken ”Tvätta kläder” före en intetsägande text, aktiveras din
bakgrundskunskap och texten får genast mening.
Minnestekniker: Skapa Mening där Logik Saknas
För att minnas information måste den ha en mening. När information saknar logik (till
exempel ordningen på planeterna) kan du hjälpa hjärnan genom att skapa en mening med
hjälp av minnestekniker:
Första Bokstavsmetoden
Denna metod skapar en meningsbärande mening av första bokstäverna i en lista som ska
minnas i rätt ordning. Exempelvis för planeternas ordning: Mor vattnar jorden medan jag
sätter ut nej-likorna. M blir då Merkurius, v Venus, etc. Du kan till och med visualisera denna
mening för att få en minnesledtråd.
Akronymmetoden
Här bildas ett enda ord av första bokstäverna i en ordningsföljd. Exempelvis står AGES för
Attention, Generation, Emotions och Spacing.
Chunking (Tjankning)
Arbetsminnet rymmer bara ungefär sju informationsenheter och blir lätt överbelastat.
Chunking handlar om att gruppera många små, meningslösa enheter till färre, större,
meningsbärande enheter (chunks) för att avlasta arbetsminnet.
- Exempel: De tolv enheterna FFSASBBABICI (för mycket för arbetsminnet) kan
grupperas till fem enheter: FF, SAS, BB, AB och ICI (som betyder ’här’ på franska). - Viktigt: Chunking kräver att du använder din bakgrundskunskap för att förstå vad
de nya enheterna betyder.
Övriga Strategier: Visualisering och Kondition
Länkmetoden (Loci-metoden)
Denna antika metod utnyttjar vår förmåga att minnas bilder och rum. Du visualiserar
föremål du ska komma ihåg genom att placera ut dem i ett välbekant rum i ditt minne eller
koppla dem till ett välbekant objekt (t.ex. en vespa). Ju tydligare visualiseringen är (ett
mosigt äpple fast i vespas hjulet), desto lättare är det att plocka fram minnet.
Konditionsträning och Minne
Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och minnesförmåga:
- Regelbunden konditionsträning i tre månader leder till markant bättre förmåga att
komma ihåg ord. - Ju bättre kondis man får, desto större blir Hippocampus (hjärnans kopplingsstation
för minne).
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är det viktigaste för att minnas information på lång sikt? Det viktigaste är att du
verkligen förstår informationen, eftersom vi minns dess betydelse och mening, inte bara
ordagrant innantill kunskap.
Hur fungerar ”chunking” (tjankning)? Chunking går ut på att gruppera många enskilda
informationsenheter (som bokstäver) till färre, meningsbärande enheter. Detta avlastar
arbetsminnet, som annars snabbt blir överbelastat vid fler än sju enheter.
Hur kan jag skapa mening för information som saknar logik? Du kan använda
minnestekniker som första bokstavsmetoden eller akronymmetoden för att skapa en
meningsbärande mening av informationens initialer.
Hur påverkar motion minnet? Regelbunden konditionsträning har visat sig förbättra
minnet, eftersom bättre kondition är kopplat till att Hippocampus blir större.