NPF & Lärande - 7 november 2023

Årets viktigaste utbildningsdag om skola och lärande för elever med NPF

Förståelse och tillgänglighet: arbeta systematiskt med att utveckla stöd vid övergångar för alla och i synnerhet elever med NPF
Skoldagens övergångar kan vara utmanande för alla elever, i synnerhet elever med NPF. De faktorer som skapar utmaningar och svårigheter i lärmiljön är viktiga att förstå för att kunna skapa en mer inkluderande och gynnsam lärmiljö för alla elever. Genom ett systematiskt arbetssätt kan vi främja smidiga övergångar som stärker lärandevillkoren i skolan, snarare än att utmana dem.

  • Vad är framgångsrikt att göra vid övergångar, vad säger forskningen?
  • Hur definieras en övergång och vad skiljer den från förändring?
  • Vilka övergångar sker under en skoldag och hur kan vi arbeta systematiskt med att utveckla stöd i lärmiljön där dessa sker
  • Hur kan vi jobba direkt med elevers upplevelser för att förebygga att hinder uppstår vid övergångar?

Anna Borg, Specialpedagog, fortbildare och författare, Anknuten till KIND (Karolinska Institutet Neurodevelopmental Disorders)

 

Flickor med NPF – så skapar du en inkluderande skolmiljö med förbättrat stöd och bemötande
På senare tid har uppmärksamheten kring flickor med NPF-diagnos ökat. En viktig insikt är att de får sin diagnos betydligt senare än pojkar. Tyvärr missar skolmiljön ofta att uppmärksamma flickors svårigheter relaterade till NPF, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras kunskapsutveckling, välbefinnande och rätten till en inkluderande och jämlik utbildning. Genom att höja medvetenheten hos skolpersonal kan vi bättre identifiera och förstå de specifika utmaningar som dessa flickor står inför och sätta in adekvat stöd och anpassningar i ett tidigt skede.

  • Vilka symptom är vanligare hos flickor med NPF jämfört med pojkar och hur kan vi säkerställa att flickor med NPF inte hamnar i skymundan?
  • Vilka kunskaper behöver lärare om NPF hos flickor och vilka konsekvenser får det för elevernas skolgång om vi inte upptäcker det i tid?
  • Hur kan vi förbättra bemötandet, anpassa undervisningen och stötta lärandet för flickor med NPF?

Kristina Collén, socionom, författare och universitetsadjunkt, Örebro
universitet

 

Utveckla din relationskompetens för bättre förståelse och bemötande med elever med neuropsykiatriska svårigheter
Forskning visar att många lärare upplever att deras relationer till elever med neuropsykiatriska svårigheter (NPS) är mer konfliktfyllda och mindre emotionellt nära. Denna upplevelse är heller inte ovanlig för elever med NPS. Konflikter och brist på närhet kan innebära upplevelser av avvisande. Det kan i dessa fall vara särskilt problematiskt eftersom känslor av avvisande ofta utlöser utåtagerande och hyperaktivt beteende hos dessa elever. Med bättre förståelse och ökad kunskap om dessa funktionsnedsättningar kan lärare utveckla förmågor som hjälper dem att uppfatta och bemöta elevernas signaler på ett bättre sätt.

  • Hur kan lärare skapa en relationell beredskap för att möta och bedöma det som är betydelsefullt i relationen med varje unik elev som har NPS?
  • Vilka aspekter är viktiga att reflektera över när det gäller de emotionella reaktioner du som lärare upplever till följd av elevens beteende, och vilka eventuella konsekvenser kan dessa reaktioner få för den fortsatta relationen?
  • På vilket sätt kan du främja arbete med relationskompetens i kollegiet där diskussioner genomsyras av en gemensam relationsspråklig praxis och överensstämmande definitioner?

Linda Plantin Ewe, universitetslektor, Högskolan Kristianstad

 

Så kan elever med NPF ta ägarskap över sitt lärande
I varje klassrum finns idag elever med varierande behov av stöd i sitt lärande. Genom att skapa en välorganiserad lärmiljö med höga förväntningar och anpassningar som passar gruppen kan alla elever gynnas. Arbetssättet främjar inte bara elevers självständighet och välbefinnande utan stärker även deras förmåga att utvecklas och blomstra i lärandeprocessen.

  • Hur skapar man en fungerande klassrumssituation för elever med NPF utan att behöva göra flera olika anpassningar eller använda extra resurser?
  • Hur påverkar den fysiska lärmiljön elever med NPF och hur kan den anpassas för att bli mer tillgänglig för alla elever i praktiken?
  • Så vägleder du dina elever mot en aktiv och självständig inlärningsprocess där de tar ägarskap över och ansvarar för sitt lärande

Linda Lindkvist, lärare, lärcoach och skolutvecklare, Sigtuna kommun