Extra anpassningar och särskilt stöd - 3 maj 2023

Förbättra samsynen i det systematiska kartläggningsarbetet för elever i särskilda behov
Kartläggning och behovsinsatser är en mycket viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd som kräver ett hållbart samarbete mellan specialpedagog och lärare. MOVE pedagogik har erfarenhet av att arbeta systematiskt kring elevhälsoarbete och kommer att presentera hur elevhälsan tillsammans med lärare lättare kan kartlägga elevens svårigheter. De kommer även att presentera hur skolpersonal kan uppnå en samsyn och hur de kan stötta varandra i att rätt insatser ges utifrån elevens stödbehov.

• Vikten av ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för elever med nedsatta funktionsförmågor
• Kartläggningsarbete för rätt stöd och insats kopplat till elevers olika behov
• Utveckla en systematisk kartläggning i ett förebyggande elevhälsoarbete – exempel på hur man kan arbeta som skola

Jenny Karlsson & Anna Morell, specialpedagoger & handledare, MOVE pedagogik

Tydlighet och samverkan kring extra anpassningar
Extra anpassningar för elever med särskilda behov blir allt vanligare och lärare arbetar ständigt med att alla elever ska erbjudas en likvärdig undervisning. Extra anpassningar kan handla om justeringar i läromedel, miljö eller undervisningsmetoder. Men vad exakt innebär extra anpassningar och hur kan skolan stötta elevens måluppfyllelse? I det här anförandet redogör Hanna Hörngren Rondahl olika begrepp för ökad förståelse och lyfter en framgångsrik arbetsgång för samverkan mellan lärare och elevhälsoteam.

• Ett tydligt grepp om extra anpassningar, generella anpassningar, anpassningar på gruppnivå samt ledning och stimulans
• Hur kan man undvika att elever med särskilda behov faller mellan stolarna? Avskaffa nånannanismen och skapa en samsyn kring elevens skolsituation
• Hur kan man tänka och resonera kring skolans arbete vad gäller extra anpassningar

Hanna Hörngren Rondahl, samordnande specialpedagog, Academedias grundskolor

Så stöttar du elever med språkstörning och maximerar deras lärande
Ca 7-8 % av alla skolbarn har en sorts språkstörning som påverkar deras skolgång och vardagsliv. Olika kartläggningar visar på att kunskap kring språkstörning behöver öka för att upptäcka svårigheter och stötta elevers språkliga förmåga. Språket är ett viktigt verktyg för att inhämta kunskap, förstå instruktioner och göra sig förstådd. Genom rätt kunskap, stöd och anpassningar kan lärare motverka utanförskap samt stödja elever med språkliga svårigheter i den vardagliga undervisningen i både muntlig och skriftlig form.

• Elevens språkliga förmågor – vilka styrkor och begränsningar ska vi uppmärksamma?
• Språkstörningens konsekvenser för elevers lärande och möjligheter
• Hur stöttar och vägleder vi elever med språkliga svårigheter mot kunskapsmålen med extra anpassningar eller särskilt stöd?

Julia Andersson, Logoped med specialpedagogisk kompetens

Selektiv mutism – utmaningar och möjligheter för barn med talångest i skolmiljön
Selektiv mutism är en ångestdiagnos som hindrar förmågan att tala i olika situationer. I skolan är det många aktiviteter som kräver talad kommunikation för kunskapsutveckling och bedömning och lärare behöver kompetens i hur denna talångest yttrar sig för att stödja elever med selektiv mutism i sin kommunikationsutveckling. Selektiv mutism märks mer under skolåren då det ställs högre krav och förväntningar på språkliga förmågor, sociala färdigheter och prestation. Genom rätt stöd och ledning kan barn med selektiv mutism få hjälp i de situationer som generellt är svårast, nämligen skolmiljön.

• Hur uppmärksamma en elev med selektiv mutism?
• Hur kan lärare skapa en trygg relation med elever med selektiv mutism och muntlig kommunikation?
• Utforma en anpassad lärmiljö där eleven känner sig trygg, få vara delaktig i sin egen lärprocess och hantera sin selektiva mutism på bästa sätt

Johanna Syrén, projektledare, Grundare för Tala om Tystnad

Utforma anpassningar för elever med dyslexi att nå längre i sin kunskapsutveckling
Dyslexi är en av de vanligaste läs- och skrivsvårigheterna i samhället. Det kan bli en stor begränsning för lärandet om elever med dyslexi inte rustas med strategier, stöd och hjälpmedel. Ulrika Ekman fick diagnosen dyslexi vid 25-årsåldern och har under längre tid arbetat som lärare. Hon hjälper elever att utveckla strategier för att hantera utmaningar med deras dyslexi samt få en förståelse för deras läs- och skrivsvårighet.

• Hur anpassa undervisningen och skapa goda förutsättningar för elever med dyslexi samt hjälpa elever att bli mer självständiga i sitt lärande?
• Så kan elever med dyslexi ta till sig undervisningen med pedagogiska hjälpmedel och verktyg

Ulrika Ekman, lärare och ordf. Dyslexiförbundet i Västerås