Samarbete är ett centralt inslag i kooperativt lärande, men begreppet kan betyda olika saker
för olika personer. När lärare och pedagoger får frågan ”vad menar du med samarbete?” blir
svaren ofta många och varierande. Det skapar en utmaning – om inte vi vuxna är överens om
vad samarbete innebär, hur ska då eleverna kunna förstå och agera utifrån det?
I kooperativt lärande blir därför samarbetsfärdigheter en av grundprinciperna. Eleverna
behöver tydligt veta vad det innebär att samarbeta och få träna på de färdigheter som gör
samarbete möjligt.
Varför behöver vi träna samarbetsfärdigheter?
Forskning av bland andra Johnson & Johnson och Holybrook visar att lärandeprocesser inte
tar fart om samarbetsfärdigheter saknas. Eleverna kan inte automatiskt samarbeta bara för att
läraren säger det – de behöver träna på konkreta beteenden och strategier.
När eleverna lär sig vilka delar som ingår i ett fungerande samarbete, ökar både deras
motivation och möjligheten att nå kunskapsmålen. I ett kooperativt klassrum lägger vi därför
tid på att träna samarbetsfärdigheter redan från början, för att skapa förutsättningar för ett
tryggt och effektivt lärande.
Vanliga hinder och utmaningar
Många elever, särskilt i högre årskurser, har negativa erfarenheter av samarbeten. De kan
känna att det är ineffektivt eller orättvist, och väljer därför att arbeta ensamma. Här blir det
lärarens roll att fånga upp brister och omvandla dem till träningsmöjligheter.
I stället för att se bristande samarbete som ett problem kan läraren använda det som ett
underlag för att bygga lektioner där eleverna får träna på specifika färdigheter.
Exempel på grundläggande samarbetsfärdigheter
Några färdigheter som ofta är lämpliga att börja med är:
- Reagera vänligt – att möta andra med ett öppet kroppsspråk, ett leende eller en
tumme upp. - Lyssna aktivt – att visa att man följer med genom ögonkontakt, nickningar och små
bekräftelser som ”mm”. - Turas om – att ge och ta plats i samtalet på ett respektfullt sätt.
- Dela material och ansvar – att samarbeta praktiskt och jämnt fördela uppgifter.
Dessa färdigheter behöver inte bara övas av yngre elever. Även äldre elever, som ofta möter
större motstånd till samarbete, gynnas av att träna på dem.
Värdegrundsarbete i praktiken
Att träna samarbetsfärdigheter är också ett viktigt inslag i skolans värdegrundsarbete. När
elever lär sig att bemöta varandra respektfullt och bidra till gruppens lärande, skapas ett
klimat där alla känner sig sedda och delaktiga.
Ett konkret exempel är att vid gruppindelning be eleverna visa med kroppen eller en tumme
upp att de är positiva till sitt nya par. Det signalerar öppenhet och stärker relationerna från
start. Även om det kan kännas ovant eller ”töntigt” för äldre elever, är det ofta ett enkelt sätt
att skapa en mer positiv stämning.
Samarbetsfärdigheter som framtidskompetens
Samarbetsförmåga är en av de mest efterfrågade kompetenserna i arbetslivet. Genom att träna
dessa färdigheter i skolan stärker vi inte bara elevernas lärande här och nu, utan också deras
framtida förutsättningar att lyckas i yrkeslivet.
FAQ – Vanliga frågor om samarbetsfärdigheter
Varför ska man lägga tid på samarbetsfärdigheter i undervisningen?
För att skapa förutsättningar för lärande. Utan fungerande samarbete blir det svårt att få
igång lärprocesser i kooperativa klassrum.
Är inte äldre elever redan bra på samarbete?
Inte alltid. Många äldre elever har dåliga erfarenheter av grupparbete och behöver träna på
nytt.
Vilka är de viktigaste färdigheterna att börja med?
Lyssna aktivt, reagera vänligt, turas om och dela ansvar är grundläggande färdigheter.
Är detta verkligen en del av skolans uppdrag?
Ja, det är både en del av skolans kunskapsuppdrag och värdegrundsarbete att ge elever
verktyg för fungerande sociala interaktioner.