Ett kompensatoriskt uppdrag i skolan
Svenska skolans styrdokument är tydliga: lärare har inte bara rätt utan också ett uppdrag att
kompensera för skillnader i elevers förutsättningar. Det handlar om att motverka
konsekvenser av funktionsnedsättningar, olikheter i hemsituation och bakgrund.
Det kompensatoriska uppdraget gäller hela vägen från grundskola till gymnasieskola och
genomsyrar alla lärmiljöer. Att kompensera betyder inte att sänka kraven – utan att ge elever
likvärdiga möjligheter att visa sina kunskaper.
Anpassningar i undervisningsprocessen
När en lärare planerar undervisningen behöver frågorna alltid finnas med:
- För vilka elever kan detta bli svårt?
- Vilka hinder kan uppstå?
- Hur kan vi anpassa undervisningen för att alla ska lyckas?
Under lektionerna görs kontinuerliga justeringar och anpassningar för att undervisningen ska
fungera för hela elevgruppen. Det gäller både i det dagliga arbetet och vid
bedömningstillfällen.
Bedömning och kompensation
Elever ska få redovisa sina kunskaper på det sätt som fungerar bäst för dem. Styrdokumenten
säger inte att alla elever måste visa sina förmågor på samma sätt eller lika många gånger.
Ett exempel är den så kallade Pys-paragrafen (undantagsbestämmelsen). Den gör det möjligt
att bortse från enstaka delar av kunskapskraven när en elev har ett direkt hinder som inte går
att överbrygga – men först efter att särskilt stöd har prövats genom utredning och
åtgärdsprogram.
Differentiera och variera undervisningen
Begreppen kompensera, differentiera och variera handlar i grunden om samma sak: att skapa
undervisning som fungerar för olika behov.
Det innebär att redan i planeringsstadiet fundera på:
- Hur kan vi variera upplägget för att passa olika elever?
- Hur kan vi differentiera uppgifterna så att alla utmanas på rätt nivå?
Universal Design for Learning (UDL)
En central modell är Universal Design for Learning (UDL), utvecklad av organisationen
CAST. UDL bygger på neurovetenskaplig forskning om lärande och lyfter tre viktiga
aspekter:
- Motivation – varför? Elever behöver olika ingångar för att väcka engagemang.
- Information – vad? Elever behöver flera sätt att ta till sig och förstå innehållet.
- Redovisning – hur? Elever behöver olika sätt att visa sina kunskaper och förmågor.
Tillsammans skapar dessa delar förutsättningar för att elever ska bli experter på sitt eget
lärande.
Konkreta sätt att differentiera och variera
1. Variera tempo
- Anpassa undervisningens hastighet.
- Låt vissa elever arbeta snabbare och accelerera sitt lärande, medan andra får mer tid
och stöd.
2. Arbeta på olika nivåer
- En del elever behöver konkreta exempel.
- Andra kan hantera abstrakta resonemang och djupare analyser.
- Vissa områden kan bearbetas brett men ytligt, medan andra kräver fördjupning.
3. Anpassa omfattning
- Små, tydligt avgränsade uppgifter gör det lättare för elever som annars skjuter upp
arbetet. - Längre projekt kan introduceras gradvis utifrån mognad och ålder.
4. Använd flera sinnen
- Visuellt: bilder, filmer och diagram.
- Auditivt: lyssna på texter, diskussioner och ljudstöd.
- Taktilt: praktiska övningar med händerna.
- Kinestetiskt: lärande genom rörelse och kroppsliga upplevelser.
5. Inför rörelsepauser
Rörelse kan användas på tre sätt:
- Som paus: för att ladda om energin.
- Som repetition: för att befästa fakta på ett aktivt sätt.
- Som en del av undervisningen: särskilt effektivt i praktiska eller kreativa ämnen.
Kopplingen till KASAM
Genom att kompensera, differentiera och variera skapas förutsättningar för KASAM –
känsla av sammanhang.
- Begriplighet (vad): tydliga upplägg och stödstrukturer.
- Hanterbarhet (hur): uppgifter som känns möjliga att genomföra.
- Meningsfullhet (varför): motivation genom delaktighet och syfte.
Sammanfattning
Att kompensera, differentiera och variera undervisningen är inte ett tillval – det är ett
uppdrag. När vi anpassar undervisningen, varierar arbetsformer och öppnar för olika sätt att
visa kunskap ger vi alla elever likvärdiga möjligheter.
Genom modeller som Universal Design for Learning och genom att se till motivation,
förståelse och redovisning kan skolan skapa lärmiljöer där fler elever lyckas.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad betyder kompensatoriskt uppdrag?
Det innebär att skolan ska kompensera för skillnader i elevers förutsättningar och ge alla en
likvärdig chans att lyckas.
Vad är skillnaden mellan anpassning och differentiering?
Anpassning sker ofta i stunden för en specifik elev, medan differentiering och variation
handlar om att planera undervisningen så att den redan från början möter olika behov.
Vad är Pys-paragrafen?
Undantagsbestämmelsen i skollagen som gör det möjligt att bortse från enstaka delar av
kunskapskrav när en elev har ett direkt hinder – men först efter att särskilt stöd prövats.
Vad är UDL (Universal Design for Learning)?
Ett pedagogiskt ramverk som ger alla elever möjlighet att bli experter på sitt eget lärande
genom att erbjuda olika vägar till motivation, information och redovisning.
Hur kan man variera undervisningen i praktiken?
Genom att variera tempo, nivå, omfattning, använda flera sinnen och införa rörelse i
undervisningen.